För inte så väldigt många år sedan var vägen till bokutgivning smal och snårig och i bästa fall ledde den till ett efterlängtat kontrakt hos ett etablerat förlag. Oftast hamnade manuset dock i byrålådan. Att ta sig genom nålsögat och bli godkänd av ett förlag var för många en hopplös dröm. Hade man mycket pengar liggande i madrassen kunde man förstås trycka upp boken på egen hand, men för att det skulle vara någon poäng behövde man trycka en större upplaga och efter det hade man distribution och försäljning framför sig. När det inte fanns sociala medier kunde man personligen gå runt till bokhandlarna eller sätta in en annons i tidning för att sälja sin bok. Det gick också att stå på bokmässor och marknader – men även det kostade pengar. Att ge ut en bok på egen hand var alltså ett riskabelt, dyrt och tidskrävande projekt. Bara en sann entusiast gav sig på det.
I dag är det otroligt mycket enklare att trycka en bok och ge ut den på egen hand. Det finns flera alternativ, beroende på hur mycket hjälp man behöver. Vill man bara trycka sin bok i liten upplaga och kanske ge bort eller sälja till släkt och vänner kan man använda sig av print on demand. Då trycker man bara exakt det antal böck
er man vill ha och kan sedan beställa fler efter hand man säljer. Det är ett smidigt sätt för att slippa sitta på ett lager böcker. Vinsten per bok blir kanske inte lika stor, men å andra sidan tar man inte heller någon risk. De tryckerier som arbetar med det här brukar tillhandahålla tydliga guider om man behöver hjälp med att formge boken.
Det finns också flera förlag som hjälper till med redigering, korrektur och layout – ofta mot en avgift, ibland mot att man delar på vinsten – vilket blir som ett mellanting mellan att ge ut på egen hand och att ge ut på förlag. Det innebär en trygghet om man vill att det ska se professionellt ut och själv kanske inte har kanalerna för att sälja boken. För rent krasst handlar inte hela bokskapandet om just skrivandet av manuset, utan det handlar till stor del om att redigera, skriva om och förbättra tills det är klart. Den biten missar många egenutgivare, eftersom man behöver någon annans ögon på manuset. Ett sätt för att kunna se sitt eget manus med en klarare blick är att lägga undan det ett tag, gärna några månader, så man hinner glömma lite av vad man skrivit. Men vem har egentligen tid att vänta så länge? När man väl skrivit klart vill man inte gärna lägga undan manuset och börja skriva på det igen.
