Boktryckarkonst och historia

För länge sedan skrevs böcker för hand och när de mångfaldigades skrevs de av för hand, ofta av munkar i kloster. Boktryckarkonsten kom till Sverige först 1483. Det var kungen, kyrkan och klostren som var intresserade av boktryckarkonsten och som lockade hit boktryckare. Tryckarna kom nerifrån Europa och tog med sina egna pressar, men man tror att typerna tillverkades på plats i Sverige.

Det brann i Vadstena kloster 1495 och man vet att det då fanns tryckeriutrustning där, likväl som det gjorde det någonstans på Riddarholmen i Stockholm samt i Mariefred. Exakt när och var det hela startade, vet man dock inte. De flesta böckerna som trycktes här var till en början av religiös natur och det var fortfarande så att de flesta böckerna importerades från utlandet. Omkring år 1500 fanns det endast en boktryckare i Sverige, nämligen Anna Fabri som var änka efter Johann Fabri.

Några som var långt före vår tid var japanerna och Kineserna. Papper tillverkades i Kina redan vid Kristi födelse och hur man gjorde var en statshemlighet. Under 700-talet togs dock några pappertillverkare som gisslan av araber och släpptes fria mot att de berättade hur man gjorde. Efter det spreds tekniken. I Japan tryckte man på träblock redan under andra halvan av 700-talet. Den tekniken hade de lärt sig av Kina som sedan länge tryckte på tyg. Därefter vidareutvecklades den till träsnitt. Den äldsta tryckta bok vi känner till är kinesisk och heter Diamantsutran. Den är från år 868, det vill säga nästan 600 år före Guteberg tryckte Bibeln. Troligen trycktes böcker innan dess också, men det här är den vi känner till och som dessutom daterats. På den tiden låg det mycket arbete bakom varje tryckt bok.